Byggandets klimatpåverkan
En granskning om hur mycket klimatpåverkan som går åt vid byggandet av passivhus, kontra driften av huset.
Sammanfattning
Historiskt sett har den största andelen av en byggnads klimatpåverkan uppstått vid driften av byggnaden, från den energi som då används. Allt eftersom husen blivit mer energisnåla och mer förnybara energikällor används under driften håller detta dock på att ändras, så att klimatpåverkan förskjuts från driftskedet till byggprocessen. För ett modernt hur visar vår studie att energieffektivt betonghus i nivå med passivhuskraven är klimatpåverkan för att bygga och underhålla huset i samma storleksordning som klimatpåverkan från driftens energianvändning i 50 år. Med hjälp av livscykelanalysmetodik har vi studerat klimatpåverkan och energianvändningen för ett nybyggt flerfamiljshus med lågenergiprofil.
Den livscykelanalysmetodik som har använts följer den europeiska standarden EN15978 som bland annat anger att det är dagens teknik som ska användas. Detta gäller även för framtida avfallshantering och driftenergi, eftersom informationen måste vara verifierbar. Detta gäller även miljödata för de byggmaterial som används, det vill säga det är dagens produktionsmetoder, betongrecept och så vidare som studien avspeglar. Projektet har genomförts som en fallstudie för kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm. Husen har stommar och ytterväggar av betong och kan anses vara representativa för nybyggda energieffektiva flerbostadshus av betong.
Studien visar även att det är viktigt att bygga med energieffektiva klimatskal även om det leder till något ökade materialmängder. Samtidigt visar studien tydligt att byggprocessens klimatpåverkan är mycket viktig att hantera i nybyggnation. En övergripande rekommendation från projektet är att frågan om klimatpåverkan från byggandet måste upp på agendan och adresseras till beslutsfattare inom flera olika sektorer och på olika nivåer för att ta fram åtgärder. Beställare, byggföretag med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och bidra med sin del för att minska klimatpåverkan från byggandet.
This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
- Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt: Stöd för utvärdering och beslut baserat på sammantagna klimatmässiga effekter
- Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.0
- Scope 3 för bostadsföretag: Vägledning för beräkning och rapportering av klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol
- PFAS – Hur kan svenska avloppsreningsverk möta denna utmaning?: Kunskapssammanställning och vägledning för VA-aktörer kring PFAS
- Klimateffekter av återbrukade byggprodukter och möbler: Metoder för värdering av klimateffekter samt produkter vid mellanlagring och försäljning
- Policyåtgärder för ökad cirkularitet av produkter och material
- Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall
- Negativa klimatutsläpp genom användning av biogena kolsänkor
- ByggÅterbruksGuiden: En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder
- Framtidens slamhantering vid Roslagsvattens reningsverk i Margretelund
- Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet
- Potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen ”Återbruk Väst”
- Mikroplast från gjutet gummigranulat och granulatfria konstgräsytor
- Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt
- Försurning och övergödning i det svenska skogslandskapet
- Minskad användning av take away engångsförpackningar genom retursystem för flergångsmuggar och flergångsmatlådor
- Etablering av en storskalig marknad för återbruk i bygg- och fastighetssektorn: Återbruksrelaterade tjänster för att främja en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen
- Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
- Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport
- Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE
- Grön omställning och arbetsliv - Kunskapsläge och fortsattaforskningsbehov
- Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt
- Byggandets klimatpåverkan
- Den småskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och samhällsnytta
- Byggandets klimatpåverkan
- Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar
- Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner
- Produktdatabaser: miljöfördelar med återbruk Klimatfördelar med återbruk av IT-produkter samt metod för databasskapande
- Emissionsfaktorer för bränslen till el- och värmeproduktion
- Framtida slamhantering – Förbränning kombinerat med fosforåtervinning ur askan
- Rening av PFAS-förorenat vatten från avfallsanläggningar
- MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 1. Huvudrapport - Resursförbrukning och emissioner från hela livscykeln
- Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi
- Miljökonsekvenser vid användning av ammoniak för att reducera utsläppen av kväveoxider
- Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö
- Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0
- Påverkan från naturligt organiskt material i GC-MS analyser - Petroleumförorenade jord- och vattenprover
- Cirkulär ekonomi i byggbranschen
- Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor
- Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus
- Minska klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus - LCA av fem byggsystem. Underlagsrapport
- Modell för bedömning av Svenska byggnaders klimatpåverkan
- Att styra mot minskad bilparkering - om plan- och bygglagen, p-tal och mobilitetsåtgärder
- Referensbyggnaden Blå Jungfrun med träbaserade element med lättbalkar och cellulosaisolering - en klimatdeklaration för hela byggnaden och livscykeln
- Återbrukets klimateffekter vid byggnation Handledning för klimatberäkningar i enlighet med EN 15978
- Byggsektorns resurshubb - Webbtjänst för kvalitetsdokumenterade EPD och öppet resursregister
- Författare:
- Carolina Liljenström, Tove Malmqvist, Martin Erlandsson, Johanna Fredén, Ida Adolfsson, Gustav Larsson, Maria Brogren
- Rapportnummer:
- B2217
- År:
- 2015
- Typ:
- Rapport
- Nyckelord:
- passivhus, energianvändning, livscykelanalys, förnybara energikällor
- Ladda ner PDF:
- Ladda ner publikation