I L:a Issjön och Issjöbäcken är halterna av PFOS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. I Västra Ingsjön sker en utspädning halterna av PFOS och PFOA, och vid vidare transport mot havet via Kungsbackaån ligger halterna av PFOS och PFOA i paritet med bakgrundshalterna då Kungsbackaån passerar Lindome. I Halmsjön (som avvattnar stora delar av Arlanda flygplats) är halterna av PFOS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. Från sjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de halter som uppmäts vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och Görväln, där bakgrunds-koncentrationer uppmätts.
Sedimentkärnor insamlade i anslutning till Märstaåns utlopp visar att PFOS detekteras i sedimentskikt som härrör ifrån sent 1960-tal. I projektet har även ett antal olika effektstudier företagits på Åkergroda (Rana arvalis). Ekotoxikologiska immobiliseringstester visar att grodyngel påverkas av brandskummet AFFF även i mycket utspädd form. Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken (nära brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid jämförelse med sediment från Sandsjön som är referensområdet.